tisdag 30 augusti 2011

Imorse var det höst i luften, underställ och vantar på. Lovely! Äntligen!
Trots att jag är onormalt frusen gillar jag när det blir lite kallare och man får klä på sig. Underställ och raggsockar, det är grejer det.
Jag gillar den friska luften, att det luktar skog och dom fina färgerna. Jag gillar att man slipper vara sådär klämkäckt somrig. Inte för att jag kan vara sån, men ändå...

Och man kan rida utan att få oönskat sällskap av sjutusen bromsar. Men nu kommer älgflugorna - tänk att det ska finnas nåt att gnälla över jämt. Vilken tur, skulle bli bra nog tråkigt annars.

måndag 29 augusti 2011

Förändringens vindar

Märkliga ting sker. Nyss var det trångt i huset, barnen var små och det gick inte 25 timmar per dygn, inte ens om man inte sov så mycket. Nu är två barn av tre utflugna och huset lagom och jag fortfarande en sisådär 25. Det går inte ihop sig.

Glädje och sorg - och förvåning. Hur gick det här till?
Här har man lagt manken till och fostrat dom till starka, självständiga och tänkande individer. Och när man lyckats så drar dom. Det är tacken det!
Jaa, tack för det. Det är precis som det ska vara och ingen mamma kan vara mer stolt. Vi har ju en unge kvar att finslipa på några år till så helt slut på dom här hemma är det inte.

Nu blir det omorganisation och rumsbyten. Vi snurrar runt så vi som är kvar här hemma får större rum. Idag har det inhandlats färg och imorrn blir det målning av makens och mitt nya sovrum. Det kommer att bli så fint!

torsdag 25 augusti 2011

Hälsingebilder, ridtur nr 2

Här kommer det lite bilder från vår långtur till häst i det härliga Växbo med omnejd. Utan att hitta särskilt bra hade vi tittat ut en sväng vi tänkte skulle ta ca 4 timmar och det gjorde det. 4 timmar och 15 minuter med en förvånansvärt liten felridning efter värdelös karta är ju jättebra!
Här är vi på väg mot V Växbo
Såna här mysiga små skyltar står det lite här och där efter stigar och småvägar. Det är inte så lätt att fota till häst så var vänliga och ha överseende med skärpan. Tack på förhand!
När vi kommer kommer ut ur skogen uppenbarar sig denna fantastiska utsikt och det känns som om vi är på toppen av världen. Sörmland, släng dig i väggen. Hälsingland is the shit!

Ner mot V Växbo för vidare färd mot Laviken, över Ämnesberget mot norra Ren. Vi passerade magiska hälsingegårdar och en stilig karl i motljus drickandes morgonkaffe på altanen i bara kallingarna. Vi passade på att inviga honom i groomningens konster genom att boka in hästvatten och ryttarkaffe på tillbakavägen.
Här har det nog skitit sig lite. Vi är troligen uppe på det där Ämnesberget som vi skulle rida runt på tillbakavägen, men vi vet inte riktigt... Hur som helst kom vi inte ut på rätt ställe och det blev ju bra ändå.

Förövrigt vill jag tillägga att jag faktiskt har badat för första och enda gången på två år. I Ljusnan och där är det skitkallt, nästan på fryspunkten och jag var i flera minuter.

tisdag 23 augusti 2011

Hmmm...

Jag kör mycket bil och förundras ständigt över hur folk lyckas tappa så mycket saker efter vägen. Ofta är det klassikerna en sko, avgassystem, däckdelar och påsar med skräp från en välkänd snabbmatskedja.
Mina kära vänners fåtölj kan också stå i en snödriva kl 07.30.

Helgmornar genom stan brukar vara spännande. Man borde kanske märka att man tappar vissa klädesplagg eller blir man bara mäkta förvånad när man vaknar upp utan underkläder? Känner man inte att man bara har en sko när det är 20 minusgrader, snö och oplogat?

Imorse låg en bajamajahink efter vägen. Supernajs. Jag har mina misstankar då en god vän till mig både lyckats tappa en hel bajamaja, otömd, samt kört iväg med en utan att stänga dörren. Och det vid olika tillfällen.
Hmmm...

måndag 22 augusti 2011

Hälsingebilder - Uppfärd och ridtur nr 1


Fika- och pisspaus...

...i Gysinge



På glad Toppa mot nya äventyr

Sara och Tummen var också glada

Jätteglada!

Växbos underbara ridvägar

Fantastiskt underbara ridvägar!

Fler bilder kommer från ridtur nr 2...

tisdag 16 augusti 2011

Dagens ridning

Wiszca och jag var ute på en helt normal skrittur idag. Hon knatade på så fint och gnällde inte nämnvärt om farten. Det blev både väg och skog och det går inte att ta miste på att vi båda gillar skogspromenader bäst.

Gawin och jag hade tänkt rida i skogen och trava över lite stockar som är så låga att en shettis slött kan kliva över dom. Utan att jag märkte det verkar ett gäng rumpnissar hux flux ha höjt dom där stockarna till minst en och tjugo. Och det var helt osynligt för människor.
Vi tränade också på bockserier, stopp med alla fyra utan att nudda marken och enmetershoppning över för människor osynliga hinder. Till detta tränade vi lungkapaciteten medelst hyperventilering.
Gawin är en duktig kille. Han fixade så det äntligen sa "KLOCK" i mitt bäcken. Det är nåt jag sökt till både sjukgymnast och naprapat för - till ingen nytta. Och min halvnackspärr är nu mera bara enfjärdedelsnackspärr.
Tack för det mammas älskade lilla chokladmuffins!

Att blogga eller inte blogga

Det här med att blogga är lite motsägelsefullt. Nu har det hänt en massa roliga saker som jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om. Men det har jag inte haft tid med för att det har hänt en massa roliga saker, som jag skulle kunna skriva om.
När det inte händer så mycket finns det tid att skriva men då finns det inte så mycket att skriva om.

Hur man än vänder sig har man arselet bak. Varendaste gång.

En liten kort sammanfattning av den senaste tiden:
Sara, jag, Tummen och Topas gjorde en road-tripp hem till Hälsingland. Väl där fick jag göra skäl för brödfödan och förmånen att rida Topas i dom magiska hälsingeskogarna. Som tack fick jag rejäla ridsår mellan skinkorna, inte så mycket träningsvärk som jag trodde, ytterligare en påminnelse om att jag längtar hem, se en massa bärplockare men ingen björn, dela en macka på fel sätt, kaffe hos Elan och glädjen att rida en fantastiskt rolig häst.

Hem till Sörmland igen och släktkalas med Åbergarna. Jätteroligt!

I fredags hade vi 16-årig bröllopsdag och jag blev bortrövad och chockad av min älskade Robert. Jag fick packa för ett dygn och det var tydligen nog med information för en undrande fru. Han gjorde nog så för att så länge jag inte vet vad som ska hända har jag ju inget att bestämma över och måste göra som han säger. Det var en helt ny upplevelse för min man.
Vi åkte till Katrineholm och tog ett tåg till Stockholm. Vi hade ett mysigt dygn med massa god mat, hotell, spankulerande på stan, vi sprang på min oerhört snygga kusin Richard (ja, vi har ju samma goda gener) och shopping.
Tyvärr gjorde jag min man besviken med att handla för lite. Men eftersom vi rörde oss i innerstan var det dåligt med "Lantmanna" och då kan det ju bli sådär.

Självklart har mästerfotografen varit framme så bilder kommer så fort jag får tillfälle. Nu ska jag ut och rida!