Vill ha, vill ha!

Jag vill ha snö!

Så här hade vi det en vacker morgon förra året.

Lycka är...

...att ha en Järvsö-ljusstake



Det skjuts för lite

Men nu ska det blir ändring på det. Jag har fått hem min alldeles egna fina pilbåge så nu ska här tränas. Och så ska vi se vad Wiszca tycker om mitt senaste tilltag.

Den vanligaste frågan från en hästägare till en annan är nog vad man har sin häst till. Det har jag aldrig kunnat svara på. Vilken onödig fråga.
Älska gränslöst, umgås med, göra roliga saker...
Och nej, jag har inte hästarna för att tävla med men ibland tävlar vi om det verkar kul. Just nu skjuter vi pilbåge bland annat.

Ljuvligt lantlig lördagkväll

Man skulle ju kunna tänka sig en sprakande brasa i öppnaspisen, ost och kex och en bra film.
Nej, här har vi kvalitetstid med familjen i form av höbals-rullning på kvällskvisten. Förutom det sedvanliga mocka-bära-60-liter-vatten-hö-halka-i-lera...
Maken gräddar pannkakor.

Hästarna har unnat sig spabehandlingar i form av upprepade lerinpackning så det är tur att det är lite olika storlek på dom för nu syns det inte vem som är brun och vem som är vit.

Lantlivet när det är som mest spännande.
Trevlig lördagkväll på er!

Gamla grejer

Hemma hos mamma i mitt barndomshem Olles i Vik i Hälsingland finns det grejer, mycket grejer.

Här är ett gammalt vackert välarbetat pannband. Jag ser klart och tydligt framför mig hur snyggt det här satt under nordsvenskpannluggen. Det är så man kan höra slädfärdens bjällerklang på väg till julottan.

Det finns inte bara grejer, det finns utsikt också...

Det finns en väldig massa mer gamla hästgrejer och jag ska ha bilder på dom nånstans. Just nu hittar jag dom inte men det brukar vara så att trägen vinner, annars får jag ta nya.

Trevlig helg på er!



Det går bra nästan jämt...

Här målar man på i godan ro och allt går som smort. Kulören blir så där bra som jag hade tänkt mig och det är ju så roligt att måla. Jag är nöjder och glader. Rollern rullar fint och jag blir vackert prickig i ansiktet. Då går strömmen. Som boende mitt ute i ingenting är jag ett med min pannlampa och den är lösningen på det mesta här ute i mörka skogen. Strömmen är tillbaka lagom till nästa varv. Då färgen tar slut innan väggen. Lovely...

Det var bara att gå och lägga sig i vredesmod. Nu blir det till att sätta sig i den alldeles för välanvända bilen då och åka till människobyn. Det är roligt nästan jämt.
Men det blir bra bara det blir målat...

På gång här hemma

Nu händer det grejer i det lilla röda huset i skogen.

Svante provsitter nyomlädda köksstolar.

Den gamla tråkiga illa passande villadörren är bytt mot en ny mindre illa passande villadörr. Och jag måste motvilligt erkänna att jag är toknöjd. Det är ju bara lite irriterande att man inte får med handtag när man beställer det och måste sätta dit ett gammalt man hittar i källaren istället.
Mer bilder kommer när det är som det ska vara.

Sovrummet är snart färdigtapetserat och så återstår det lite målning i den andra delen. Sen så!

Det behöver ju shoppas lite nya grejer också. Lyxproblemen hopar sig...

Det hände ingenting

Idag är det 11-11-11 och klockan har passerat 11 minuter över 11. Allt är precis som vanligt. I alla fall här i min egen lilla bubbla...

På G igen

Nu är det på G i sovrummet igen, renoveringen alltså. Den tog ju en liten paus.
Det återstår lite målning i den andra delen men sen så. Nu är det i alla fall inte allt kvar.

Ny kläder

Det här tyget på stolsitsarna var jättefint hemma hos min kära Mormor men nu har stolarna flyttat hem till oss och här känner dom sig inte riktigt bekväma och till och med lite utanför så dom får bli omklädda.

Jag har en böjelse för linnetyg och tyvärr är min favvoaffär Växbo Lin. Plånboken och jag är inte riktigt överens i den här frågan men jag lyckas alltid övertala den. Just i det här fallet blev det ett badlakan.

Så här blir det, bara häftpistolen kommer hem från jobbet.

Nu ska plånboken och jag ta en tur till vår lokala handelsträdgård med tillhörande ridsportbutik. Det är lika spännande varje gång för man vet aldrig hur det slutar...

Söndagspromenad

Idag har dottern och jag varit ute och ridit. Hästarna var mycket pigga och glada små tårtsmulor. Det var ett bra tag sen dom var ute på vift båda två samtidigt och åt samma håll. Dom snackade förstås ihop sig om vad som kunde vara lämpligt att hoppa och skutta för.
Vi satte oss för att genomföra en skrittur, alltså vi som grenslade.
Tårtsmulorna var mycket ambitiösa och övade flitigt bland annat sidvärtsrörelser utan att nudda marken, förflyttning från väg utan att ryttaren skulle märka nåt, att vara en klick slime för att det är så tråkigt att gå rakt fram och så naturligtvis favoritgångarten takt.

Och den där orimliga julstämningen hänger kvar i höstrusket och tjatar om att jag ska baka smörgåspepparkaka...

Stillhet

Det är lugnt i det lilla röda huset i skogen. Det luktar kaffe, ljusen brinner och katten kurrar.
Det kändes att gå ut till stallet alldeles ensam i kolmörkret en dag som denna.
En dag då vi ska tända ljus och tänka på dom som är på andra sidan.
Tänker dom lite extra på oss?
Det var helt stilla ute, stilla och mörkt och närvarande.

Julstämning?

När det ser ut så här ute känns det väldigt märkligt att bli drabbad av julstämning. För det har jag blivit och det har hållit i sig ett bra tag. Hoppas bara den inte försvinner till jul.

Igår när jag var ute och red hade jag en helt orimlig julkänsla. Det var varmt, fuktigt, grått och luktade lera och blöt skog. Det var väldigt mysigt men juligt var det väl inte.

Inredningstidningar är jag en flitig konsument av men inte så här års. Jag tycker att jultemat kommer lite väl tidigt men i år kunde jag inte hålla mig. Jag blev bara tvungen att köpa en.

Jag har till och med övervägt att baka smörgåspepparkaka. Jag har själv bestämt att det är strängt förbjudet före första advent. Men i år kanske jag syndar...